torsdag 23 september 2010

Det här är Kärlek.

Plötsligt insåg jag att du inte längre kan spöka i mitt hjärta. Jag kan inte längre stå med miljontals frågetecken ovanför min chokladbruna hjässa bara för jag inte har en aning om någonting. Jag var tvungen att lätta mitt hjärta och säga allt som jag egentligen inte vågar säga. Jag var tvungen att ta risken att förlora allt.
Jag var tvungen att ringa Det samtalet.



Vi hörs när vi hörs. Du betyder för mycket för mig för att jag ska kunna säga Hejdå föralltid, som jag sa. Du är underbar på ett idiotiskt sätt.

Inga kommentarer: